|
Valpplaner © Kristinebergs Gård
|
Rapporter från Zmilla.. 1 december..
Tänkte bara att ni skulle få en liten lägesrapport från oss och lilla
Zmilla.
Eller Zmilla rumplimpa som barnen kallar henne...(?)
Hon är en riktig liten pärla! Sååå härlig och trevlig, hon sover mycket än,
men när hon är vaken gäller det att ha ögon och öron öppna, för hon hinner
verkligen med ALLT!!
Jag lämnade husse och Zmilla hemma i tisdags kväll när jag, barnen och
Katitzi var på skidträning, och när jag kommer hem hittar jag min käre make i
fåtöljen, totalt slut och med tom blick. I famnen har han en sovandes Zmilla.
("Jag fick lov att tvångssöva henne till slut !!")"Vad har hänt?" frågar jag
eftersom jag tror att han blivit uttvingad på maratonlopp allra minst.
"Den här hunden är ju galen!" Lilla fröken Zmilla hade tydligen hållit
honom igång, bla hade hon tuggat sönder bakkappan på Jespers nya vinterskor...
Det är om kvällarna som hon verkligen kommer igång, då ska det lekas och
busas, det som finns i bitväg blir hårt åtgånget. Hörnen på soffan och ena
fåtöljen i vardagsrummet tex, har numera antagit en smått spretig form,
bestående av trä, skumgummi, tyg och skai...Det tog ungefär 0,007 sek för
henne att åstadkomma detta!
Hon lystrar hyfsat till sitt namn, kan sitta på kommando och har fått en
kapsylöppnare i metall att bära runt på, för att matte och hund i framtiden
skall kunna träna in apportering med metallapport ;) (Matte är optimist) Ute
är det inte så jättekul att vara, det är ju så frrrruktansvärt kallt för en
nakenmage med den centimeterhöga snön!
Och hur går det med Katitzi då ?
Jo det är verkligen jättekul att se hur hon försöker komma underfund med denna lilla varelse med sylvassa tänder. Hon vill vara ifred när hon ligger i sin fåtölj så då morrar hon för allt vad hon är värd, vilket ju inte är så väldigt mycket enligt Zmilla. Hon å sin sida kontrar med att studsa runt som en känguru och skälla HÖGLJUTT, och Katitzi morrar mer... Lite svårt att veta riktigt hur vi ska göra, samtidigt som vi inte vill ge Katitzi allt för mycket hjälp, för då kommer hon att lägga över allt ansvar på oss, så vill vi ju inte heller ha ETT HIMLA LIV varenda kväll framför TV-soffan... Ibland får Katitzi in en riktig fullträff så att Zmilla piper till, men lugnet håller inte särskilt länge...
Men det är tydligt att Katitzi börjar tycka att hon är ganska kul. Zmilla
får bita i halsskinnet och slicka henne runt munnen och Katitzi står och
viftar på svansen och luktar nyfiket på henne. Lekinviterna blir fler och fler
och vi låter dem hållas inomhus eftersom det blir så korta lekstunder ute pga
kylan. (-15) Så vi kommer nog att få slipa om parkettgolvet så småningom,
ridgebackklor är inte milda mot trägolv... Men det är det värt om Katitzi
börjar tycka att livet med valp leker!
Zmilla har träffat en sexmånaders engelsk setter, en hane, som tyckte att
hon var JÄTTELÄSKIG! Han gömde sig bakom matte och husse så fort hon kom i
närheten. Det var rätt kul att se, för direkt han kom in genom dörren så kom
Zmilla försiktigt tassande med sänkt svans, men när hon upptäckte att han var
så försiktig så höjde hon svansen direkt och så var det järnet fram för att
kolla upp honom. Tänk att vara så medveten från så ung ålder, jag tycker det
är jättefascinerande!
Elina har det fortfarande lite tufft, Zmilla ser henne fortfarande som ett
tuggben med långt hår. Men vi jobbar på det så det kommer snart att bli bra.
Jesper däremot har inga som helst problem med detta, men han har å andra sidan
inte rösten i falsett och två turboviftande händer så fort han är i närheten
av henne.
Ja, det var allt för denna gång, hoppas ni har det bra där nere i
adventstider. Jag har ännu inte lyckats lära mig hur man för över bilder från
kameran till datorn, när jag gjort det ska jag skicka bilder!
Ha det så jättebra, hälsa alla två- och fyrbenta vänner,
Kramar från Zmilla, Katitzi & co.
Jag har nyss upptäckt att jag faktiskt kan gå i trappan också. Fast matte envisas med att spärra av den och bära mej uppför. Hon brukar muttra något om att ”…sex månaders ryggskott till innan du får…hur mycket väger du egentligen..?!” Jag fattar inte varför hon klagar, jag menar, jag klarar mig ju uppför själv!! Det finns ju jättemycket att bita sönder däruppe, så jag kan roa mig själv alldeles utmärkt! En annan sak som matte kommit underfund med är att hon säger att hon plötsligt fattar vitsen med hundskålar som är konformade, till skillnad mot för de vanliga som vi har just nu. Tror att det har något att göra med att jag häromkvällen tog och välte en sådan, med mina bara tänder!! Inte illa vá!? Tre liter vatten for ut på golvet, och det var jättespännande, om jag gick runt och stampade i vattnet med mina tassar blev det jätteskojiga ljud. Sedan blev det ännu roligare för då bad matte mig, (jag tror att hon bad mig, jag är inte riktigt säker) att hjälpa henne att torka upp det med ett badlakan. Oj vad jag kämpade, förstod dock inte riktigt vitsen med att försöka gömma allt det dära vattnet under jättebadlakanet så jag drog bort det och tipsade matte om att man kan dricka upp det istället! Bra vá? En annan horisont som vidgat sig är den
som ligger alldeles för högt för hundnosar, dvs matbordshorisonten. Hoppar man
riktigt högt och tar sats kan man få upp nosen ditupp och där mina vänner, där
finns det riktigt goda saker! Mänskorna verkar dock inte tycka att det är nån
bra idé, fattar inte varför. I förrgår hittade jag en tom filtallrik där uppe
som inte hade något bättre för sig, så snabbt drog jag ner den på golvet. Då
blev den flera !!! Men husse blev inte så glad… Nä nu är jag trött och ska gå och lägga mig. Det är förresten inte klokt vad jag växer, numera när jag ska hoppa ur korgen på morgonen så fastnar jag inte längre halvvägs och dinglar med bakkroppen över kanten som jag gjorde alldeles nyss. Matte fick alltid komma och hjälpa mig, men nu klarar jag det galant alldeles själv. Go´natt och voff på er; Zmilla rumplimpa
December rapport.. Matte har fattat hur man tröttar ut mig! Förutom att lussa så finns det en sak till som gör mig oändligt trött; att hämta julgranar i skogen! Då har jag så brått, och det är så svårt med all snön att hinna med storasyster Katitzi…Kul hade vi i alla fall, men när matte såg att jag tyckte det blev tröttsamt så fick jag hoppa in i bilen för att vila- och där somnade jag sittande…! Matte ropade ”Hurra nu vet vi hur vi ska trötta ut den här valpen! Lite julgransletande bara så fixar det sig!” Jag har för övrig lärt mig hur man tippar den konformade vattenskålen också! Gick hur bra som helst! Och det var lika kul den här gången att torka upp det och plaska runt i det. Fast nu har den skålen blivit förpassad till köksbänken, matte säger att det blir för dyrt i längden med alla vattenskador i husgrunden. Jag har varit och vaccinerat mig också, det gick jättebra. Det var riktigt roligt att hälsa på tanterna på veterinärstationen, de gav mig godis och så fick jag en spruta, fast den märkte jag inte av. Veterinärtanten klämde och kände och kollade tänder och grejade på, till slut tyckte jag inte att hon behövde göra så längre så då sa hon att ” ja, så här törs jag nog inte hålla på när du blivit stor, du verkar vara en liten tuffing!” Julgranen har kommit in nu också. He he he…Det finns en massa skojiga glittrande saker som hänger där, jag har hunnit snyta åt mig två bollar hittills. Men jag hann bara bita sönder den ena. Matte har hängt frigolitbollar nederst, för att vara på den säkra valpsidan. Annars så säger både husse och matte att jag blivit mycket lugnare och förståndigare nu, och att jag lyssnar på ett helt annat sätt. Vaddårå, förståndig har jag väl alltid varit!!? Katitzi tycker också om mig jättemycket nu, hon är bara lite sur när hon ligger i sin egen säng och sin egen fåtölj. Då får jag inte komma i närheten. Om hon då kliver ur och går ut ur TV-rummet så brukar jag passa på att skynda mig att hoppa dit… Sedan ligger jag så oskyldigt där som bara en liten tolvveckorsvalp kan göra. Nä, nu är det snart julafton säger min matte, och då vankas det juleklappar för två- och fyrbenta vänner. Katitzi har stenkoll på hur man öppnar en julklapp, och jag tror jag fixar det också, för jag brukar få öppna igentejpade toarullar med godis. Ha en riktigt skön jul alla mina vänner, God Jul på er allihopa!! Voff från Zmilla rumplimpa
|